Vinning Klimatrapport 2025: −34 % utsläpp och nytt mål −40 % till 2028

Vi når etappmålet 2025 och växlar upp. Det syns i lägre utsläpp per ton, i tydligare styrning och i vardagliga beslut som gör skillnad: mer närskrotat, fossilfri el och smartare transporter. Du får en överblick här och ser samtidigt vad du som kund och leverantör kan göra redan idag för att stärka den cirkulära nyttan och sänka klimatavtrycket.

Klimatrapport 2025 i samarbete med ClimateHero – Vinning: Vi når etappmålet och skruvar upp takten

Så har vi räknat: metod och systemgräns

Detta är vårt tredje klimatbokslut och omfattar räkenskapsåret 2025, från november 2024 till oktober 2025. Syftet är detsamma som tidigare år: förstå vad som driver utsläpp, sätta relevanta mål och säkra transparens. Vi följer GHG‑protokollet och redovisar Scope 1 för direkta utsläpp, Scope 2 för inköpt energi och Scope 3 för utsläpp i värdekedjan. Allt mäts i koldioxidekvivalenter, CO2e.

Systemgränsen täcker 9 produktionsanläggningar, 18 SkrotSmart och 7 övriga enheter. För el redovisar vi både market‑based och location‑based. Market‑based visar effekten av våra elavtal. Location‑based speglar det geografiska elnätets genomsnitt. Vi arbetar med ClimateHero som extern partner och använder etablerade datakällor: SMED, Naturvårdsverket, Energiföretagen och brittiska BEIS, numera DESNZ. Datakvaliteten bedöms per kategori och vägs in i analysen, så att styrningen tar höjd för osäkerheter där de finns.

Resultat 2025: helhet och drivkrafter

Vår klimatpåverkan uppgår till 6 289 ton CO2e. Det motsvarar 77 kilo CO2e per ton hanterat material. Jämfört med 2023 minskar utsläppen med 34 procent i absoluta tal och 24 procent per ton. Minskningen är bred och syns i alla tre scope.

I Scope 1 minskar utsläppen med 14 procent. Vi har bytt en oljeeldad panna mot luftvärmepump och samlat upp effekter av lägre volymer. Egna personbilar står för en viss ökning, men lastbilar och maskiner går ned mer, vilket ger nettoförbättring. I Scope 2 minskar utsläppen med 44 procent market‑based. Förklaringen är högre andel fossilfri el och lägre elanvändning. Även location‑based sjunker, vilket visar att vi rör oss rätt oavsett elmix.

Scope 3 står för den största förbättringen. Minus 36 procent i absoluta tal och minus 27 procent per ton. Den enskilt största effekten kommer från närskrot: mer inhemska avsättningar sänker kategori 3.9, uttransporter, med över 3 000 ton CO2e. När skrotet stannar i Sverige, eller i närområdet, minskar transportsträckorna och utsläppen kraftigt. Som bieffekt ökar kategori 3.10, bearbetning, när mer fragmentering sker i Sverige och Norge. Andra förändringar: 3.1 ned 25 procent, 3.2 ned 87 procent, 3.4 upp 2 procent efter omklassning, 3.5 ned 36 procent, 3.6 minskar via resepolicy och digitala möten, 3.7 ned 25 procent tack vare mindre fossil pendling. Sett till anläggningstyper står produktion för 70 procent av utsläppen, SkrotSmart för 14 procent och övriga enheter för 16 procent.

Vi når etappmålet och höjer ribban

Vi ligger i linje med Parisavtalet och siktar på nettonoll senast 2040 enligt SBTi:s Net Zero‑ramverk. Det innebär minst 90 procent faktiska minskningar i hela värdekedjan och att vi bara använder varaktiga upptag för den återstående lilla andelen. Till 2030 ska vår utsläppsintensitet ner 60 procent jämfört med 2023.

Etappmålet för 2025 var minus 25 procent per ton. Utfallet blev minus 24 procent. Samtidigt minskar vi 34 procent i absoluta tal. Det är godkänt i förhållande till målet och en tydlig bekräftelse på att åtgärderna biter, särskilt närskrot, elavtal och smartare värme. Nu skruvar vi upp takten. Nytt etappmål är minus 40 procent per ton till 2028 jämfört med 2023. Nästa klimatbokslut görs för räkenskapsår 2026 och innehåller en flerårsjämförelse för att visa trend över tid.

Åtgärderna bakom utfallet – och vad som händer nu

Årets förbättringar kommer från fyra spår. Vi har styrt mer av skrotet till svenska avsättningar, tecknat elavtal med fossilfri el, bytt ut direktverkande fossila energislag och samordnat transporter bättre. Nu går vi vidare med bred implementering och lokala planer per anläggning.

I Scope 1 utvärderar vi HVO100 i egna fordon där det är tekniskt möjligt, inför eco‑driving med utbildningar och incitament och förnyar fordons- och maskinparken så att fler truckar och interna maskiner går på el. Vi säkerställer att uppvärmning sker med effektiva lösningar och att olja fasas ut där den ännu finns kvar. I Scope 2 fortsätter vi med elavtal som enbart innehåller fossilfri el och förfinar energikartläggningar så att varje kilowattimme används smartare. I Scope 3 sätter vi tydliga inköps‑KPI:er, prioriterar begagnade containrar när det passar, kräver livscykelanalys vid större investeringar, höjer fyllnadsgrad i transporter, ställer krav på HVO eller el där leverantörer kan leverera och säkrar mer svensk avsättning i kategori 3.9.

Styrning och transparens som håller över tid

För att jämföra rättvist gör vi basårsjusteringar 2025 i 3.9 och 3.10 och redovisar metodiken öppet i rapportens metodavsnitt. Väsentlighetsanalysen täcker minst 90 procent av Scope 3. Datakvaliteten graderas i flera nivåer, från mätdata till välmotiverade schabloner, och förbättringar planeras där vi ser störst effekt av bättre data.

Vi stärker också vårt handavtryck, det vill säga den positiva påverkan vi har utanför de egna utsläppen. Vi visar kundernas undvikna utsläpp när deras material ersätter jungfrulig råvara. Vi stöttar leverantörer att formulera mål i linje med Parisavtalet, delar mallar för klimatplaner och bjuder in till kunskapsutbyten. Internt nudgar vi medarbetare i vardagen, från körstil och ruttplanering till hur vi torkar hallar och hur vi lastar. Kulturen bär arbetet. Alla 26 anläggningar firar delmålet tillsammans. ”Resultaten bekräftar att vårt klimatarbete ger effekt. Vi fortsätter på samma raka väg: närskrotat, säker hantering och robusta processer. Det gör oss både hållbara och konkurrenskraftiga”, säger Desmond Lindberg, vd för Vinning.

Det här betyder resultaten för dig som kund och leverantör

Klimatarbetet ska vara praktiskt och märkbart i kundmötet. Det handlar om smidiga flöden, tydlig ersättning och mindre fotavtryck. Du kan göra enkla val som ger stor effekt.

• Närskrotat. Lämna nära. När du väljer en anläggning i din region minskar transportsträckan. Det gynnar både klimat och plånbok.

• Sortera innan du kommer in. Dela upp järn och metaller. Klipp bort kontakter. Det höjer kvaliteten, ger bättre betalt och minskar spill.

• Boka upphämtning när du har fullt. Vi planerar rutten och fyller bilarna bättre. Det sänker utsläppen per ton och gör logistiken smidigare.

• Fråga efter HVO och el. Vid uppdrag med längre körningar kan vi föreslå HVO eller el där det fungerar. Det minskar klimatpåverkan direkt.

Som leverantör möter du tydligare krav. Vi premierar hög fyllnadsgrad, fossilfria alternativ och tydlig klimatdata. Vi vägleder gärna vid övergången. Målet är att göra det enkelt att göra rätt och lönsamt att ligga i framkant.

Praktiska insikter från året som gick

Tre insikter sticker ut. För det första är närskrot en nyckel. Kortare avstånd och fler svenska avsättningar ger dubbla vinster: lägre utsläpp och stabilare affärer. För det andra spelar datakvalitet roll. När vi byter schabloner mot mätdata ser vi fler möjligheter att trimma processerna, inte minst i energin och i tunga transporter. För det tredje är beteenden avgörande. Eco‑driving, planerade upphämtningar och enkel sortering skalar bättre när alla gör likadant, varje dag.

Vad vi förutser till 2028 och 2030

Vi ser tre tydliga trender de kommande åren. Kraven på klimatdata skärps i hela värdekedjan, inte minst genom CSRD och ökade förväntningar från slutkunder. Det gynnar aktörer med spårbarhet och standardiserad rapportering. Tillgången på fossilfria drivmedel förbättras, men variationer i pris och leverans kan förekomma. Därför är energieffektivitet, smart ruttplanering och hög fyllnadsgrad fortsatt viktigast. Slutligen ökar efterfrågan på återvunnet material i svensk industri. När fler gjuterier och stålverk ställer om kommer kvalitetssäkrat skrot med kort transport vara ett förstahandsval. Det stärker logiken i närskrot och gör lokala samarbeten ännu mer värdefulla.

Vanliga frågor – korta svar

Hur redovisar vi elens klimatpåverkan. Vi visar både market‑based och location‑based. Market‑based speglar våra avtal om fossilfri el. Location‑based visar elnätets genomsnitt. Båda behövs för att ge en rättvis bild.

Varför ökar kategori 3.10 när vi närskrotar mer. Mer bearbetning sker i Sverige och Norge, vilket flyttar utsläpp i värdekedjan. Samtidigt minskar totala utsläpp tack vare kortare transporter.

Hur säkrar vi rättvis jämförelse över tid. Genom basårsjusteringar där metod och klassning har förfinats, och genom att redovisa förändringarna öppet i metodavsnittet.

Så går vi vidare – konkret och nära

Vi fortsätter att göra det lätt att återvinna rätt. Enkel inlämning, snabb utbetalning och tydlig sorteringshjälp i våra SkrotSmart‑enheter. För tyngre flöden ska upphämtning, containerlösningar och miljöstationer vara enkla att boka och lönsamma över tid. Samtidigt växlar vi upp styrningen: lokala klimatplaner för varje anläggning, tydliga KPI:er för inköp och logistik och uppföljning som håller i längden. Målet är praktiskt: halvera svårsåld eller svåråtervunnen metall till 2025 och fortsätta minska CO2e kopplat till förluster och onödiga transporter.

Du är välkommen in. Ta med legitimation. Töm föremål på vätskor. Sortera järn och metaller var för sig. Ring oss gärna innan ditt besök om du är osäker. Då gör vi det smidigt på plats och du får bäst betalt. Lämna nära, återvinn nära. Tillsammans sänker vi klimatavtrycket och ger resurser nytt liv.

SEO‑titel: Klimatrapport 2025 – Vinning når etappmålet och skruvar upp takten

Meta‑beskrivning: Vinnings klimatbokslut 2025 visar minus 24 procent per ton och minus 34 procent totalt. Närskrotat, fossilfri el och smartare transporter driver minskningen.